Tammies liv så här långt

Hej. *tittar blygt fram* Jag heter Tambowi, men alla kallar mig för Tammie. Jag är 6 månader, standard grå tjej och ligger på ca 420gram. *ler stolt* Jag tycker om att springa i hjulet, pussa och gnälla på Salomon (min granne), leka ute på golvet, hoppa högt och långt, tugga på goda pinnar och äta russin m.m. En sak som jag inte tycker om är transportburen. *snyft* Den är jätte dum, man ser inte så vad som händer och man förlorar praktiskt taget all frihet. Jag har åkt med den fyra gånger! Första gången var när jag skulle flyttade hemifrån. Det var en ny känsla och ny händelse, men inte så läbbigt. Andra gången var när jag var lös i magen och matte Cicci ville ha koll på hur allt gick, men hon ville ju åka till sin älskling som bor i en annan stad och då fick jag vara i den hemska transportburen i två nätter och två dagar! *snyft* Att jag började bli bättre och sov jättegott och fick vara ute jättemycket och springa var jag ville i halva lägenheten och lärde mig hoppa långt och högt, ...hör inte det hemma här... Tredje & fjärde gångerna med transportburen var när matte släpade med mig på dom där utställningarna i GBG och Norrköping. Hon får skylla sig själv när hon måste varna folk för att stoppa in fingrarna till mig i den där avskyvärda buren! Fast det var kul att få visa upp sig och blända alla med min fina vita mage. *ler* Ja, just det ja, jag kan ju berätta mer om när jag var lös i magen, ni kan ju bara ana hur synd det var om mig. *snyft* Det är ju inte mitt fel att matte gav mig för mycket linfrön under en längre tid, eftersom det är så gott så klart att man äter upp varenda en, fast nu har jag nog förätit mig på dem. I alla fall så var det i slutet av september som jag sket ljusbruna, stora, mjuka och kletiga pluttar. Fast jag var pigg och kry! Så matte blev lite upprörd och ringde snabbt Susanne. Då får hon reda på att hon ska ta bort all mat för att lugna magen. *suck* Det var så synd om mig. Jag skulle vara utan mat i en hel dag! Fast jag fick en tesked apelsinjuice i vattnet som tydligen har en förtjockande effekt. Det var jättegott! Matte var tvungen att ha koll hela tiden för man får akta sig för att det inte blir tvärtom, förstoppning, det är ännu farligare! Så jag fick springa ute mycket *ler*, men så skulle hon också hålla i mig och massera min mage *suck*, för att se till att magen fungerade. Dag nummer två får jag fortfarande ingen mat, men jag får några höstrån under dagen. Dag tre till fyra fick jag enbart hö + apelsinjuicen i vattnet, och matte såg att jag började bli på bättringsvägen. Pluttarna var mörkare, mindre, ej kletiga, men de var fortfarande mjuka. Så dag fem får jag en halv tesked pellets, aldrig har det smakat så gott. Matte var tvungen att börja sakta med maten och gå upp stegvis för att inte min mage skulle  få en chock och falla tillbaka. Så var dag som gick fick jag mer mat och min mage blev bättre. Så idag får jag alltid fri tillgång på pellets och hö + fyra - sex st. kraftfoder och en tesked vetegroddar/dag. Extra belöningen brukar vara russin, tack och lov för det! Jahopp, det var i stora drag vad som har varit tråkigt och vad som har varit roligt i mitt korta liv än så länge. Så jag återkommer nog!  *kram* Tammieliten